Summa sidvisningar
fredag 30 december 2011
Framtidens lärande
"Viden bliver ikke noget, der som sådan skal overföres, men något som genereres igennem deltagelse."
Jean Lave som är professor vid University of California, Berkely, talar mycket om ett situerat lärande som väcker nya tankar hos mig. Nytänkande och analytiska förmågor lärs bäst i ett skolmässigt sammanhang kan man läsa i artikeln, men forskning pekar på något annat. Sammanhanget är viktigt. Kunskap är mer beroende av sammanhanget än vad vi tror. För mig som varit lärare länge är det lite kusligt att börja fundera på om det där klassrummet verkligen har gjort att eleverna lärt sig bra och om min förmedlande undervisning varit det optimala. Tänk om vi nu är på väg att hitta en annan dimension av lärandet, ungefär som när man då och då hittar en hittils okänd funktion i hjärnan eller en ny planet. Och detta nya lärande bör kanske inte ske i skolan? Vad ska jag då göra?
Hur ser lärandet ut om 15 år när jag går i pension? Mitt enda hopp om att jag fortfarande har en jobb 2026 är att utvecklingen i skolan går i snigelfart. Eller? I kursmaterialet till kursen Digitalt lärande läser jag att skolan aldrig riktigt har hängt med. Skolan är ett komplext system med många kraftfulla drivkrafter och skolan vet inte riktigt vad den ska satsa på. Skolans ledare känner sig obekväma när de ska ta beslut om hur tekniken kan användas och utbildningssystemet är en politisk och nationell angelägenhet som är svår att förnya. Och i denna verksamhet arbetar jag. Och jag ser svårigheterna.
Men om. Om. Om utvecklingen går i raketfart. 2012 har jag alla mina kurser inlagda digitalt. Allt material hämtas via webben. Eleverna arbetar i en väl fungerande plattform och jag kan se deras progression. De kan göra prov och förhör på webben. Vi har frihet att välja den inlärningssituation som passar eleven bäst. Det ligger olika paket i lärplattformen. Vi har lektioner, men endast med tio elever i taget och lektionen är mer ett dikussionsforum och jag fungerar mest som handledare och samordnare. Kanske förklarar jag något som är svårt. Övrig tid tillbringar eleverna i hemmet eller i lärrum på skolan och betar av sina kurser på nätet. Vill jag ha det så? Både och. Relationer är också viktigt för inlärning och dessa kan vi inte vara utan, men kanske. Fler kurser som är nätbaserade. Hade inte ungdomarna känt sig mer hemma då? Hade vi kunnat fånga upp alla skoltrötta treor som ger upp sista året. Hade killarna blivit mer motiverade? Något måste hända. Nu.
onsdag 21 december 2011
Projektrapport
Projektrapport nästan klar! Jag har undersökt om digitalt lärande kan gynna språkundervisningen och kommit fram till det förväntade: Ja det kan det. Det kan gynna undervisningen på många sätt; undervisningen blir roligare, mer verklighetsanknuten, eleverna känner sig hemma i det digitala osv. Det är också viktigt att undervisningen förändras utifrån de digitala hjälpmedlen och då menar jag till en annorlunda undervisningsform. Lärobok och glosplugg är inte fel, men det kan varieras genom att eleverna arbetar i ett lite längre projekt, vilket är ovanligare i språkundervisningen. Lärarrollen blir då annorlunda och det ges tillfälle att hjälpa eleven mer individuellt. Det tror jag är bra!
Detta kom jag fram till i min projektrapport efter att ha undersökt kurslitteratur och arbetat med ett projekt i en tyskgrupp. Projektet heter Mitt liv i Tyskland,vilket innebär att eleverna ska skapa sig ett nytt liv i Tyskland och skriva om detta i en blogg och på FaceBook. Vi använder OneNote och där samlar eleverna glosor och användbara meningar. Eleverna har varit väldigt intresserade av att få ett bra språk i sin blogg, eftersom de vet att den kan läsas av andra. Slutligen redovisar de sin blogg för sina kamrater. Jag tycker att projektet blev väldigt bra och ser att eleverna har förbättrat sin tyska, men det är ändå svårt att bevisa att de verkligen blev bätttre. Eleverna tyckte att projektet var roligt och har man roligt lär man bättre eller?
måndag 12 december 2011
Lärobjekt
Jag har nu skapat mitt eget lärobjekt! För första gången har jag spelat in en instruktion till en uppgift. Det är inte så att jag jublar över resultatet, men det är otroligt roligt att lägga in ljud till bilder. Nästa steg får väl bli att även ha rörliga bilder. Jag försökte att kopiera en video till min presentation, men lyckades inte. Jag ger mig inte och ska undersöka saken ytterligare.
Med hjälp av bilder och min röst presenterar jag en uppgift för eleverna. Det är tänkt att presentationen ska finnas på OneNote så att de kan lyssna på den om något är oklar. Denna presentation var bara en övning, men jag kan tänka mig att man kan lägga in fler instruktioner. En del elever tycker bättre om att lyssna på instruktioner än att läsa dem. Det auduativa kan förstärkas i skolan, tycker jag. Vi är väldigt koncentrerade på text.
Jag försökte att ladda upp den på Slideboom, men det fungerade inte, men istället hittade jag en sändningsfunktion i Power point via sky drive. Jag ska testa om det fungerar.
tisdag 6 december 2011
Mobilen i undervisningen
Mobilen i undervisningen var för mig lika med irritation (och är det till viss del fortfarande). Mobilen är en frestande vän som stjäler uppmärksamhet från min undervisning. Det skickas sms, facebookas och spelas, men det är inte sällan som jag numera får be om ursäkt för att jag skäller på någon elev för att han eller hon använder mobilen. "Jag antecknar ju!" ""Jag söker ju efter ordet i translate!" Och det stämmer, ungdomarna använder faktiskt mobilen i undervisningen.
Mobilen kommer att få en alltmer större roll på lektionerna, det är jag övertygad om. Du kan skriva i den, slå upp ord och söka fakta. Det finns appar du kan använda i undervisningen; samhällsläraren använder kanske aftonbladets app för nyheter och jag som språklärare ber eleverna använda iTunes U. En elev behöver kanske träna mer på hörförståelse och då rekommenderar jag Deutsche Welle i iTunes U. En grupp arbetar med Tranströmer och jag visar dem att de kan få en liten lektion i Tranströmer på samma ställe.
Alla har olika mobiler, men då får man som lärare utforska vilka hjälpmedel som finns i jolika mobiler. Spännande!
måndag 28 november 2011
Digitala presentationer
Blogg 14
Digitala presentationer
Jag frågade en gång en klass hur det optimala lärandet såg ut och majoriteten svarade att det var när läraren gick igenom ett avsnitt med hjälp av en PowerPoint. Svaret förvånade mig mycket. Jag tror ändå att jag förstår vad de menar. En bra digital presentation är tydlig och kan vara ett fantastiskt stöd till lärandet. I en presentation kan Youtube-filmer bifogas och bilder kan lätta upp texten. PowerPointen har dåligt rykte (och det beror ju på att den används som manuskort till läraren och till eleven med för den delen) men den nya versionen erbjuder väldigt många verktyg. Sedan är det spännande att använda Prezi ibland.
Presentationen är ett utmärkt redskap för att redovisa kunskap med. Istället för ett traditionellt arbete, kan eleven använda t.ex. Prezi för att göra en intressant presentation. I denna måste eleven sovra och som lärare får du en bra bild av vad eleven kan. Jag använder PowerPoint huvudsakligen, mestadels när jag vill gå igenom ett avsnitt som kan lättas upp med bilder. Jag försöker att vara sparsam med text och jag kör lite á la Pecha Kucha. Kort och intensivt. Powerpointen får aldrig användas som ett slentrianmässigt redskap.
I kursen fick jag tips om nya digitala presentationsformer; empresser och zoho. Empresser verkade väldigt intressant med sina fantastiska redskap, men det gick inte att registrera sig. Då gick jag vidare till zoho, vilket verkade enklare. Här kunde man dela presentatioenrna med andra. Zoho fungerade inte heller som jag tänkt mig. Jag fixade snygga bilder och snygg layout, men fick inte texten att fungera. Då gav jag upp och plockade fram den gamla PowerPointen.
Jag provade iallafall på att själv lägga in bilder och bleka dem. Det blev snyggt!
http://www.slideshare.net/sjarlot
Digitala presentationer
Jag frågade en gång en klass hur det optimala lärandet såg ut och majoriteten svarade att det var när läraren gick igenom ett avsnitt med hjälp av en PowerPoint. Svaret förvånade mig mycket. Jag tror ändå att jag förstår vad de menar. En bra digital presentation är tydlig och kan vara ett fantastiskt stöd till lärandet. I en presentation kan Youtube-filmer bifogas och bilder kan lätta upp texten. PowerPointen har dåligt rykte (och det beror ju på att den används som manuskort till läraren och till eleven med för den delen) men den nya versionen erbjuder väldigt många verktyg. Sedan är det spännande att använda Prezi ibland.
Presentationen är ett utmärkt redskap för att redovisa kunskap med. Istället för ett traditionellt arbete, kan eleven använda t.ex. Prezi för att göra en intressant presentation. I denna måste eleven sovra och som lärare får du en bra bild av vad eleven kan. Jag använder PowerPoint huvudsakligen, mestadels när jag vill gå igenom ett avsnitt som kan lättas upp med bilder. Jag försöker att vara sparsam med text och jag kör lite á la Pecha Kucha. Kort och intensivt. Powerpointen får aldrig användas som ett slentrianmässigt redskap.
I kursen fick jag tips om nya digitala presentationsformer; empresser och zoho. Empresser verkade väldigt intressant med sina fantastiska redskap, men det gick inte att registrera sig. Då gick jag vidare till zoho, vilket verkade enklare. Här kunde man dela presentatioenrna med andra. Zoho fungerade inte heller som jag tänkt mig. Jag fixade snygga bilder och snygg layout, men fick inte texten att fungera. Då gav jag upp och plockade fram den gamla PowerPointen.
Jag provade iallafall på att själv lägga in bilder och bleka dem. Det blev snyggt!
http://www.slideshare.net/sjarlot
söndag 20 november 2011
Nya tankar... igen
Blogg 13
Nu har jag lärt mig mer om interaktiva tavlor, E-möten, virtuella världar och spel. Min dotter råkade se att jag skrivit upp World of worldcraft i mina anteckningar. "Varför har du skrivit upp det?", säger hon förfärat. Jag: "Jag ska använda det i min undervisning." "Nej, mamma, det kan du inte!" Jag bara skojade... Men hennes blick säger mig att här gäller det att vara försiktig och jag är mycket okunnig när det gäller spel. Second life är intressant, men grafiken lockar inte mig. Med Alice kan jag själv skapa en virtuell värld som jag vill ha den. Det kan kanske vara något för språkundervisningen?
Däremot blev jag imponerad av olika matte- och fysikprogram. Algodoo verkar väldigt nyttigt, men jag är inte fysiklärare och kan väl därför inte bedöma det helt. elevers svårigheter med matte och fysik är ett problem och här tror jag dessa spel kan göra underverk. De är på elevens nivå och undervisningen sker på ett helt nytt sätt som ligger nära eleven.
Jag använder själv en interaktiv tavla, dock inte lika mycket som när skolan precis fått dem. Vad beror det på? Jag skriver direkt i datorn så att eleverna kan se det. Men jag ska försöka att utnyttja tavlan bättre nu! Adobe connect pro verkar enkelt och jag önskar att min skola hade det i sin lärplattform. Tänk vilka möjligheter detta innebär. Elever kan vara med på olika konferenser, seminarier över webben och lärare likaså.
Nu har jag lärt mig mer om interaktiva tavlor, E-möten, virtuella världar och spel. Min dotter råkade se att jag skrivit upp World of worldcraft i mina anteckningar. "Varför har du skrivit upp det?", säger hon förfärat. Jag: "Jag ska använda det i min undervisning." "Nej, mamma, det kan du inte!" Jag bara skojade... Men hennes blick säger mig att här gäller det att vara försiktig och jag är mycket okunnig när det gäller spel. Second life är intressant, men grafiken lockar inte mig. Med Alice kan jag själv skapa en virtuell värld som jag vill ha den. Det kan kanske vara något för språkundervisningen?
Däremot blev jag imponerad av olika matte- och fysikprogram. Algodoo verkar väldigt nyttigt, men jag är inte fysiklärare och kan väl därför inte bedöma det helt. elevers svårigheter med matte och fysik är ett problem och här tror jag dessa spel kan göra underverk. De är på elevens nivå och undervisningen sker på ett helt nytt sätt som ligger nära eleven.
Jag använder själv en interaktiv tavla, dock inte lika mycket som när skolan precis fått dem. Vad beror det på? Jag skriver direkt i datorn så att eleverna kan se det. Men jag ska försöka att utnyttja tavlan bättre nu! Adobe connect pro verkar enkelt och jag önskar att min skola hade det i sin lärplattform. Tänk vilka möjligheter detta innebär. Elever kan vara med på olika konferenser, seminarier över webben och lärare likaså.
torsdag 17 november 2011
Web 2.0 och IKT-verktyg
Blogg 12
Web 2.0 och IKT-verktyg
Jag känner mig riktigt inspirerad att påbörja mitt projektarbete, som ska handla om huruvida web 2.0 och IKT-verktyg gör inlärningen i moderna språk bättre och roligare.
Uppgiften är att eleven ska skapa sig ett liv i Tysklan. På så sätt kan vi utnyttja webben och IKT-verktygen maximalt. Och jag får praktisera mina kunskaper...
Jag kommer att genomföra uppgiften med eleverna i kursen Moderna språk 3 och tänkte också planera uppgiften tillsammans med eleverna. Jag är övertygad att de kommer att ge mig bra tips på digitala verktyg! Eleverna i denna grupp är väldigt sociala och jag tror, nästan vet, att denna uppgift kommer att passa dem bra. De är såklart storanvändare av Face Book och detta tänker jag utnyttja genom att skapa en tysk Face Book-sida som vi ska använda. Vi måste även ha en gemensam plattform, kanske blir det en blogg, kanske något annat forum. Redovisningen kan ske på olika sätt; I Prezi? Med en film? I en blogg?
Vi får se! Jag kommer säkert att få nya idéer i kursmaterialet och ändra mig under resans gång.
Web 2.0 och IKT-verktyg
Jag känner mig riktigt inspirerad att påbörja mitt projektarbete, som ska handla om huruvida web 2.0 och IKT-verktyg gör inlärningen i moderna språk bättre och roligare.
Uppgiften är att eleven ska skapa sig ett liv i Tysklan. På så sätt kan vi utnyttja webben och IKT-verktygen maximalt. Och jag får praktisera mina kunskaper...
Jag kommer att genomföra uppgiften med eleverna i kursen Moderna språk 3 och tänkte också planera uppgiften tillsammans med eleverna. Jag är övertygad att de kommer att ge mig bra tips på digitala verktyg! Eleverna i denna grupp är väldigt sociala och jag tror, nästan vet, att denna uppgift kommer att passa dem bra. De är såklart storanvändare av Face Book och detta tänker jag utnyttja genom att skapa en tysk Face Book-sida som vi ska använda. Vi måste även ha en gemensam plattform, kanske blir det en blogg, kanske något annat forum. Redovisningen kan ske på olika sätt; I Prezi? Med en film? I en blogg?
Vi får se! Jag kommer säkert att få nya idéer i kursmaterialet och ändra mig under resans gång.
torsdag 10 november 2011
Blogg 11
Upphovsrätt och avtalsrätt
Efter att ha läst Mathias Klangs Copyright - Copyleft En guide om upphovsrätt och licenser på nätet förstår jag hur komplicerat det är och inser att jag säkert brutit mot lagar någon gång. Några meningar ur en bok får användas och det visste jag. Likaså att ett offentliggjort konstverk får användas och visas, men inte att det inte är tillåtet att använda delar av ett fotografi utan att upphovsmannen gett sitt tillstånd. Creative Commons är en licens som är till för internet, har jag nu lärt mig. Med tydliga symboler visar upphovsmannen vad han kan tänka sig tillåta. Kopimi, där upphovsmannen visar att han gärna vill bli kopierad, kände jag inte heller till.
Jag kommer att använda Mathias Klangs guide när jag behöver veta vilken slags licens det rör sig om. Och så kommer jag såklart att använda mig av Skolverkets Kolla källan, som jag även kan hänvisa elever till, eftersom den är så pedagogisk.
Efter att ha läst Mathias Klangs Copyright - Copyleft En guide om upphovsrätt och licenser på nätet förstår jag hur komplicerat det är och inser att jag säkert brutit mot lagar någon gång. Några meningar ur en bok får användas och det visste jag. Likaså att ett offentliggjort konstverk får användas och visas, men inte att det inte är tillåtet att använda delar av ett fotografi utan att upphovsmannen gett sitt tillstånd. Creative Commons är en licens som är till för internet, har jag nu lärt mig. Med tydliga symboler visar upphovsmannen vad han kan tänka sig tillåta. Kopimi, där upphovsmannen visar att han gärna vill bli kopierad, kände jag inte heller till.
Jag kommer att använda Mathias Klangs guide när jag behöver veta vilken slags licens det rör sig om. Och så kommer jag såklart att använda mig av Skolverkets Kolla källan, som jag även kan hänvisa elever till, eftersom den är så pedagogisk.
måndag 7 november 2011
Blogg 10
Trovärdiga källor
Jag måste rekommendera Thorsten Thuréns uppsats Sant eller falskt (2003)! Du hittar den i utbildningsmaterialet. Han strukturerar källkritiken på ett enkelt sätt och ger många intressanta exempel. De flesta minns väl nyhetsrapporteringen kring den 11 september 2001? Jag tror att många direkt trodde på det som sades i medierna, trots att svenska medier rapporterade tio minuter efter attentatet. Jag minns nyheten om att ett tvåmotorigt flygplan kraschat i World Trade Center, vilket snabbt visade sig vara fel.
Thorsten Thurén pekar på hur medierna blandade ihop siffran för antalet döda med en gammal siffra från ett tidigare attentat mot World Trade center och hur medierna snabbt gick ut med nästan exakta siffror på skadade och döda, som senare visade sig vara alldeles felaktiga. Sex döda och ett tusen skadade... Vi måste vara medvetna om provisoriska sanningar, säger Thurén, och sanningar är nästan alltid provisoriska när det gäller olyckor och krig, men vi är ändå väldigt benägna att tro på källorna.
Trovärdiga källor
Jag måste rekommendera Thorsten Thuréns uppsats Sant eller falskt (2003)! Du hittar den i utbildningsmaterialet. Han strukturerar källkritiken på ett enkelt sätt och ger många intressanta exempel. De flesta minns väl nyhetsrapporteringen kring den 11 september 2001? Jag tror att många direkt trodde på det som sades i medierna, trots att svenska medier rapporterade tio minuter efter attentatet. Jag minns nyheten om att ett tvåmotorigt flygplan kraschat i World Trade Center, vilket snabbt visade sig vara fel.
Thorsten Thurén pekar på hur medierna blandade ihop siffran för antalet döda med en gammal siffra från ett tidigare attentat mot World Trade center och hur medierna snabbt gick ut med nästan exakta siffror på skadade och döda, som senare visade sig vara alldeles felaktiga. Sex döda och ett tusen skadade... Vi måste vara medvetna om provisoriska sanningar, säger Thurén, och sanningar är nästan alltid provisoriska när det gäller olyckor och krig, men vi är ändå väldigt benägna att tro på källorna.
måndag 31 oktober 2011
Blogg 9
Lärplattformar
Ping Pong, Bilda, Moodle, Sakai, Fronter, it´s learning, Blackboard... Efter att ha testat en del av dessa lärplattformar känner jag mig förvirrad, men också inspirerad. Jag kan inta säga att jag hittat någon favorit, men jag tycker att en lärplattform (Sakai) som används av många på webben verkar mest intressant och har utvecklingsmöjligheter.
Tänk vilka samarbetsmöjligheter som öppnar sig om det är lätt att få kontakt med en annan skola på andra sidan jordklotet. Tänk om lärplattformen har ett sökverktyg, där mina eelver kan söka på climate och komma i kontakt med klasser som arbetat med detta osv. osv. Denna bit hoppas jag har utvecklats till en självklarhet om tio år! Jag tror att vi har några stora internationella lärplattformer däre man kan ladda ner de verktyg som man behöver och skräddarsy lärplattformen. Du laddar ner verktyg för distansutbildning, provkalender, blogg, informationsida mm år 2021. Kanske erbjuder FaceBook alla dessa tjänster då....
Jag har själv erfarenhet av Edwise och it´s learning. It´s learning är bättre än Edwise, som är tidsödande, omodernt och klumpigt. Jag är ganska imponerad av Bilda och verktygen för att göra prov och enkäter verkar smidiga. Jag skulle gärna lägga upp ett moment i en kurs på ett liknande sätt som KTH har gjort. Elever får godkänna sig själv och lämna in skrivuppgifter. De ser tydligt sina resultat i Mål och framsteg. Jag tror de hade tyckt att det var roligt!
Jag tror att en lärplattform stimulerar till användande om den är bra och passar verksamheten. Den måste också vara anpassad till ungdomarna, dvs. se lite fräck ut, vara smidig och stimulera inlärningen. Eleverna ska kunna använda den i klassrummet, det ska finnas en anteckningsbok som lärare och elever har gemensamt. Eleverna ska lätt kunna lämna in uppgifter via lärplattformen, skriva prov och träna på olika moment. De ska lätt nå information i den. Hittar man den lärplattform som passar verksamheten, tror jag att lärarna, med fortbildning såklart, är beredda att använda den fullt ut.
Ping Pong, Bilda, Moodle, Sakai, Fronter, it´s learning, Blackboard... Efter att ha testat en del av dessa lärplattformar känner jag mig förvirrad, men också inspirerad. Jag kan inta säga att jag hittat någon favorit, men jag tycker att en lärplattform (Sakai) som används av många på webben verkar mest intressant och har utvecklingsmöjligheter.
Tänk vilka samarbetsmöjligheter som öppnar sig om det är lätt att få kontakt med en annan skola på andra sidan jordklotet. Tänk om lärplattformen har ett sökverktyg, där mina eelver kan söka på climate och komma i kontakt med klasser som arbetat med detta osv. osv. Denna bit hoppas jag har utvecklats till en självklarhet om tio år! Jag tror att vi har några stora internationella lärplattformer däre man kan ladda ner de verktyg som man behöver och skräddarsy lärplattformen. Du laddar ner verktyg för distansutbildning, provkalender, blogg, informationsida mm år 2021. Kanske erbjuder FaceBook alla dessa tjänster då....
Jag har själv erfarenhet av Edwise och it´s learning. It´s learning är bättre än Edwise, som är tidsödande, omodernt och klumpigt. Jag är ganska imponerad av Bilda och verktygen för att göra prov och enkäter verkar smidiga. Jag skulle gärna lägga upp ett moment i en kurs på ett liknande sätt som KTH har gjort. Elever får godkänna sig själv och lämna in skrivuppgifter. De ser tydligt sina resultat i Mål och framsteg. Jag tror de hade tyckt att det var roligt!
Jag tror att en lärplattform stimulerar till användande om den är bra och passar verksamheten. Den måste också vara anpassad till ungdomarna, dvs. se lite fräck ut, vara smidig och stimulera inlärningen. Eleverna ska kunna använda den i klassrummet, det ska finnas en anteckningsbok som lärare och elever har gemensamt. Eleverna ska lätt kunna lämna in uppgifter via lärplattformen, skriva prov och träna på olika moment. De ska lätt nå information i den. Hittar man den lärplattform som passar verksamheten, tror jag att lärarna, med fortbildning såklart, är beredda att använda den fullt ut.
måndag 24 oktober 2011
Bokmärkestjänster/Delicious
Blogg 8:
Bokmärkestjänster
Jag vill gärna lära mig att hantera bokmärkestjänsten deliocious och kan se en vinst i att ha alla mina länkar samlade på ett ställe. Det är också ett enkelt sätt att utöka sin samling av länkar. Mina elever skulle på ett smidigt sätt få ta del av alla länkar som ger dem mer kunskap om t.ex. August Strindberg. Dock tyckte jag att det fanns för få länkar i mina ämnen, men jag är inte helt säker på att jag sökte rätt. Jag är inte heller helt bekväm med det ständiga inloggandet.
Jag tror att mina elever skulle kunna använda sidan om de t.ex. arbetar i ett undersökande projekt. Här kan de enkelt samla sina länkar och hitta andra intressanta länkar. Alla i gruppen har tillgång till bokmärkessamlingen.
Det som kan vara problematiskt är att det finns så många olika verktyg som samlar länkar. Jag upplever att en del elever tycker att detta är jobbigt. En lärare säger att de ska samla länkar på delicious, en annan säger google doc och en tredje säger OneNote. En del menar att det i framtiden endast kommer att finnas en portal som alla använder, men jag är tveksam. Människan är kreativ och vill hela tiden skapa individuella lösningar som passar just dem och då tror jag att utbudet av olika verktyg kommer att fortsätta vara stort.
http://www.delicious.com/charos5/tags
Bokmärkestjänster
Jag vill gärna lära mig att hantera bokmärkestjänsten deliocious och kan se en vinst i att ha alla mina länkar samlade på ett ställe. Det är också ett enkelt sätt att utöka sin samling av länkar. Mina elever skulle på ett smidigt sätt få ta del av alla länkar som ger dem mer kunskap om t.ex. August Strindberg. Dock tyckte jag att det fanns för få länkar i mina ämnen, men jag är inte helt säker på att jag sökte rätt. Jag är inte heller helt bekväm med det ständiga inloggandet.
Jag tror att mina elever skulle kunna använda sidan om de t.ex. arbetar i ett undersökande projekt. Här kan de enkelt samla sina länkar och hitta andra intressanta länkar. Alla i gruppen har tillgång till bokmärkessamlingen.
Det som kan vara problematiskt är att det finns så många olika verktyg som samlar länkar. Jag upplever att en del elever tycker att detta är jobbigt. En lärare säger att de ska samla länkar på delicious, en annan säger google doc och en tredje säger OneNote. En del menar att det i framtiden endast kommer att finnas en portal som alla använder, men jag är tveksam. Människan är kreativ och vill hela tiden skapa individuella lösningar som passar just dem och då tror jag att utbudet av olika verktyg kommer att fortsätta vara stort.
http://www.delicious.com/charos5/tags
måndag 17 oktober 2011
Blogg 7
Blogg 7
YouTube!
Jag använder YouTube en hel del i undervisningen. Det är helt fantastiskt att man kan hitta filmer och musikvideos där. Läser jag novellen Att döda ett barn i en klass kan jag använda filmatiseringen med skarsgård. Jobbar jag med tyska låtar, kan vi se musikvideon på Youtube osv.
Mina elever i tyska har arbetat med temat Utbytesstudent, vilket innebar att de fick ikläda sig rollen som en tysk student som ska studera i Sverige på gymnasiet. De har t spelat in en videodagbok där de berättar om sina erfarenheter av Sverige. De har fått välja om de vill lägga ut den på Youtube eller inte. Någon elev har valt att göra det och glatt delat med sig av videon till kompisar.
Jag blir imponerad när elever är så pass modiga. Själv känner jag en viss skräck inför YouTube och jag tror det delvis grundar sig i att jag såklart inte använder sidan frekvent. Jag tycker också att det känns väldigt privat att lägga ut filmer där, men blir ändå väldigt imponerad när jag får ta del av olika utbildningar som lägger ut kurser på YouTube.
Jag tycker att jag var väldigt modig när jag laddade upp denna ensekundsfilm...
http://www.youtube.com/my_videos_edit
YouTube!
Jag använder YouTube en hel del i undervisningen. Det är helt fantastiskt att man kan hitta filmer och musikvideos där. Läser jag novellen Att döda ett barn i en klass kan jag använda filmatiseringen med skarsgård. Jobbar jag med tyska låtar, kan vi se musikvideon på Youtube osv.
Mina elever i tyska har arbetat med temat Utbytesstudent, vilket innebar att de fick ikläda sig rollen som en tysk student som ska studera i Sverige på gymnasiet. De har t spelat in en videodagbok där de berättar om sina erfarenheter av Sverige. De har fått välja om de vill lägga ut den på Youtube eller inte. Någon elev har valt att göra det och glatt delat med sig av videon till kompisar.
Jag blir imponerad när elever är så pass modiga. Själv känner jag en viss skräck inför YouTube och jag tror det delvis grundar sig i att jag såklart inte använder sidan frekvent. Jag tycker också att det känns väldigt privat att lägga ut filmer där, men blir ändå väldigt imponerad när jag får ta del av olika utbildningar som lägger ut kurser på YouTube.
Jag tycker att jag var väldigt modig när jag laddade upp denna ensekundsfilm...
http://www.youtube.com/my_videos_edit
söndag 9 oktober 2011
Blogg 6
Att dela dokument
Jag har använt Goggle.doc. för ett tag sedan och tyckte det var bra. risker med det är att man måste vara väldigt noga med hur man delar dokument. Eftersom jag arb etar som lärare vill jag att elever delar vissa dokument med varandra men inte andra. Av misstag kan ju något privat hamna på nätet.
Dock använder jag numera mest OneNote och skydrive på olika sätt. Zoho och acrobat.com verkar också bra, men det blir för svårt att använda många tjänster. Det är också ett problem att det finns så många alternativ.
Att dela dokument
Jag har använt Goggle.doc. för ett tag sedan och tyckte det var bra. risker med det är att man måste vara väldigt noga med hur man delar dokument. Eftersom jag arb etar som lärare vill jag att elever delar vissa dokument med varandra men inte andra. Av misstag kan ju något privat hamna på nätet.
Dock använder jag numera mest OneNote och skydrive på olika sätt. Zoho och acrobat.com verkar också bra, men det blir för svårt att använda många tjänster. Det är också ett problem att det finns så många alternativ.
söndag 2 oktober 2011
Blogg 5: RSS
RSS
RSS är ett mycket intressant verktyg som kan hålla läraren uppdaterad på en smidigt sätt. Jag har aldrig använt verktyget förut, utan använt Favoriter för att ha vissa sidor lättillgängliga, men RSS är såklart bättre.
I mitt arbete tror jag att jag kan använda RSS på många olika sätt; dels kan jag själv hålla mig uppdaterad om t.ex. skolverkets regler; dels kan jag hålla mig uppdaterad i mitt ämne genom att prenumerera på t.ex. Tagesschau, färska tyska nyheter. Jag kan också förmedla kunskapen till mina elever om hur man skapar en RSS-läsare. Där kan de lägga upp prenumerationer på olika sidor som vi jobbar med.
Jag är ganska övertygad om att jag kommer att fortsätta använda verktyget, men jag behöver tips på användning av andra. Jag kan inte se några direkta nackdelar.
Har du använt RSS-läsare på ett bra sätt? Eller hur tror du att man mer kan använda RSS?
RSS är ett mycket intressant verktyg som kan hålla läraren uppdaterad på en smidigt sätt. Jag har aldrig använt verktyget förut, utan använt Favoriter för att ha vissa sidor lättillgängliga, men RSS är såklart bättre.
I mitt arbete tror jag att jag kan använda RSS på många olika sätt; dels kan jag själv hålla mig uppdaterad om t.ex. skolverkets regler; dels kan jag hålla mig uppdaterad i mitt ämne genom att prenumerera på t.ex. Tagesschau, färska tyska nyheter. Jag kan också förmedla kunskapen till mina elever om hur man skapar en RSS-läsare. Där kan de lägga upp prenumerationer på olika sidor som vi jobbar med.
Jag är ganska övertygad om att jag kommer att fortsätta använda verktyget, men jag behöver tips på användning av andra. Jag kan inte se några direkta nackdelar.
Har du använt RSS-läsare på ett bra sätt? Eller hur tror du att man mer kan använda RSS?
måndag 26 september 2011
Blogg 4
Bloggar
Efter att ha lyssnat på David Truss, inser jag ännu mer att jag måste utnyttja bloggandet i undervisningen.Bloggandet är lite "Labour of love" för honom och han betonar hur mycket studenterna lär sig genom att blogga. Internetskolan gjorde mig ännu mer intresserad av att verkligen börja använda bloggen i svenskundervisningen. Just nu lämnar eleverna in läsloggar och det hade blivit ännu bättre om de funnits i en blogg.
Jag är verkligen novis på området. Vi svensklärare ska nu starta en gemensam blogg med andra svensklärare på en annan gymnasieskola. Någon som har gjort något liknande?
Jag vill gärna ha tips på hur man mer kan använda bloggen i svenskundervisningen. Hur fungerar en blogg bäst?
Bloggar
Efter att ha lyssnat på David Truss, inser jag ännu mer att jag måste utnyttja bloggandet i undervisningen.Bloggandet är lite "Labour of love" för honom och han betonar hur mycket studenterna lär sig genom att blogga. Internetskolan gjorde mig ännu mer intresserad av att verkligen börja använda bloggen i svenskundervisningen. Just nu lämnar eleverna in läsloggar och det hade blivit ännu bättre om de funnits i en blogg.
Jag är verkligen novis på området. Vi svensklärare ska nu starta en gemensam blogg med andra svensklärare på en annan gymnasieskola. Någon som har gjort något liknande?
Jag vill gärna ha tips på hur man mer kan använda bloggen i svenskundervisningen. Hur fungerar en blogg bäst?
tisdag 20 september 2011
Blogg 3: Del av kursen Digitalt lärande
I detta avsnitt ska jag redogöra för olika typer av lärande aktiviteter och mina tankar om dessa.
Upplevelsebaserat lärande
Att låta deltagarna behandla verkliga problem i en simulerad miljö möter idag inte de hinder som fanns för 30 år sedan. Med datorns hjälp tas eleven snabbt med till en annan värld! Inget är omöjligt. Vill du skapa en annan fiktiv värld kan du göra det. Denna typ av undervisning passar många av våra ungdomar, eftersom de är väl bekanta med t.ex. datorspel.
Kollaborativt lärande
Genom att ingå i ett socialt sammanhang och dela expertis främjar inlärningen hos en del och det är viktigt att ha i minne när det gäller undervisningen. Här tror jag att Fb har en mer betydande roll än vi tror. Klasser skapar sitt inlärningsforum på Fb, där de utbyter tankar, hjälper varandra med uppgifter, servar varandra med material osv.
Lärstilsteorier
Dessa lärstilar har de flesta lärare alltid aktuella, tror jag, men det är inte alltid så enkelt att variera dem i ett traditionellt klassrum. Här har datorn en enorm fördel. Den taktila inlärningen är dock den enda lärstil som inte är lika lätt att använda med datorns hjälp.
Att individanpassa undervisningen är ett starkt önskemål som inte alltid kan uppfyllas, men IKT kan hjälpa oss komma närmare målet.
Multipla intelligenser
Howard Gardner talar om sju olika intelligenser. Som lärare känner jag igen dem alla. En intelligens är: "Centrala fakta sätts in i ett vidare och djupare sammanhang, där jämförelse görs, paralleller och slutsatser dras och värderingar görs." Det är egentligen målet för allt lärande och ett MVG-kriterium (i den gamla gymnasieskolan) i många ämnen. Faktan sätts lätt in i ett djupare sammanhang med hjälp av datorns värld. En elev har fått i uppgift att undersöka Sydafrika och Nigeria och jämföra miljöförstöringen i dessa länder och se vad man kan göra åt det. Fakta hittar eleven lätt, han/hon kan t.o.m. göra ett virtuellt besök. Sedan kan han/hon besöka olika miljöorganisationer, ställa frågor till dem direkt, få svar direkt och därmed får den torra faktan en helt ny innebörd.
Dessa exempel på olika intelligenser och lärstilar visar att det inte går att låta bli att använda datorn om man vill förstärka sina elevers lärande och utöka deras medvetenhet, få dem att se saker och ting ur ett större sammanhang. Detta tycker jag känns lite stressande. Man vet på något sätt att allt kan göras så mycket bättre med datorn som redskap, men problemet är att det är ett så oändligt stort område. För att hitta exakt rätt redskap, måste du, eleverna, lägger ner massor av tid innan projektet inleds.
Hur, tror du, är det tänkt att läraryrket ska utvecklas? Hur ska vi få all den datorkunskap som vi behöver? Lärarna är en stor yrkesgrupp och därmed en mycket dyr sådan. Den datorfortbildning som hade krävts för att lärarna skulle bli riktigt kompetenta, är långt borta.
Upplevelsebaserat lärande
Att låta deltagarna behandla verkliga problem i en simulerad miljö möter idag inte de hinder som fanns för 30 år sedan. Med datorns hjälp tas eleven snabbt med till en annan värld! Inget är omöjligt. Vill du skapa en annan fiktiv värld kan du göra det. Denna typ av undervisning passar många av våra ungdomar, eftersom de är väl bekanta med t.ex. datorspel.
Kollaborativt lärande
Genom att ingå i ett socialt sammanhang och dela expertis främjar inlärningen hos en del och det är viktigt att ha i minne när det gäller undervisningen. Här tror jag att Fb har en mer betydande roll än vi tror. Klasser skapar sitt inlärningsforum på Fb, där de utbyter tankar, hjälper varandra med uppgifter, servar varandra med material osv.
Lärstilsteorier
Dessa lärstilar har de flesta lärare alltid aktuella, tror jag, men det är inte alltid så enkelt att variera dem i ett traditionellt klassrum. Här har datorn en enorm fördel. Den taktila inlärningen är dock den enda lärstil som inte är lika lätt att använda med datorns hjälp.
Att individanpassa undervisningen är ett starkt önskemål som inte alltid kan uppfyllas, men IKT kan hjälpa oss komma närmare målet.
Multipla intelligenser
Howard Gardner talar om sju olika intelligenser. Som lärare känner jag igen dem alla. En intelligens är: "Centrala fakta sätts in i ett vidare och djupare sammanhang, där jämförelse görs, paralleller och slutsatser dras och värderingar görs." Det är egentligen målet för allt lärande och ett MVG-kriterium (i den gamla gymnasieskolan) i många ämnen. Faktan sätts lätt in i ett djupare sammanhang med hjälp av datorns värld. En elev har fått i uppgift att undersöka Sydafrika och Nigeria och jämföra miljöförstöringen i dessa länder och se vad man kan göra åt det. Fakta hittar eleven lätt, han/hon kan t.o.m. göra ett virtuellt besök. Sedan kan han/hon besöka olika miljöorganisationer, ställa frågor till dem direkt, få svar direkt och därmed får den torra faktan en helt ny innebörd.
Dessa exempel på olika intelligenser och lärstilar visar att det inte går att låta bli att använda datorn om man vill förstärka sina elevers lärande och utöka deras medvetenhet, få dem att se saker och ting ur ett större sammanhang. Detta tycker jag känns lite stressande. Man vet på något sätt att allt kan göras så mycket bättre med datorn som redskap, men problemet är att det är ett så oändligt stort område. För att hitta exakt rätt redskap, måste du, eleverna, lägger ner massor av tid innan projektet inleds.
Hur, tror du, är det tänkt att läraryrket ska utvecklas? Hur ska vi få all den datorkunskap som vi behöver? Lärarna är en stor yrkesgrupp och därmed en mycket dyr sådan. Den datorfortbildning som hade krävts för att lärarna skulle bli riktigt kompetenta, är långt borta.
söndag 18 september 2011
Web 2.0
Bergaviksskolan i Kalmar:
Eleverna publicerar en blogg, i vilken föräldrarna kan läsa om barnens vardag. Om den används på rätt sätt kan detta verktyg verkligen stärka kontakten mellan barn och föräldrar. Föräldrarna har möjlighet att plocka upp någon speciell punkt från bloggen som man vill diskutera med sitt barn och man undviker kanske därmed den slentrianmässiga frågan: Vad har du gjort i skolan idag? en fråga som få barn känner sig lockade att besvara. Sedan blev jag också imponerad av hur de använde skol-TV och jag tyckte det som Tom Gagner poängterade var intressant: Barnen använder språket i ett naturligt sammanhang och då utvecklas det såklart bättre. Sedan talades det om en ny lärarroll och det har vi väl alla förstått ett antal år tillbaka. Det kändes lite inaktuellt.
Nästa video som jag lyssnade på var John Seely Browns. Han talade om hur Web 2.0 har förändrat lärandet och mycket i detta kändes självklart. Det mest intressanta var att han betonade att den bästa inlärningen sker med hjälp av andra människor: "We learn in and through our interactions with others and the world. "Han talar vidare om ett second life. Ja, det är verkligen en andra värld som har öppnat sig.John Seely Brown är fascinerad och engagerad i denna nya virtuella värld och jag håller med: Denna värld skapar oändliga möjligheter! Du kan få del av andras gedigna kunskap direkt, han ger exempel på Decamerone web, som är ett forum för litteraturintresserade och litteraturforskare, som omedelbart kan dela med sig av sin kunskap! Kommer detta att innebära att människan snabbt kan bli mer mer kunnig? Det som förut tog dagar, månader, genom att man sökte rätt källa, kan nu levereras på en sekund.
Slutligen blev jag intresserad av lär-videos på Itunes, vilka jag inte kände till överhuvudtaget. Detta måste också innebära att vi snabbare kan tillgodogöra oss kunskap.
Eleverna publicerar en blogg, i vilken föräldrarna kan läsa om barnens vardag. Om den används på rätt sätt kan detta verktyg verkligen stärka kontakten mellan barn och föräldrar. Föräldrarna har möjlighet att plocka upp någon speciell punkt från bloggen som man vill diskutera med sitt barn och man undviker kanske därmed den slentrianmässiga frågan: Vad har du gjort i skolan idag? en fråga som få barn känner sig lockade att besvara. Sedan blev jag också imponerad av hur de använde skol-TV och jag tyckte det som Tom Gagner poängterade var intressant: Barnen använder språket i ett naturligt sammanhang och då utvecklas det såklart bättre. Sedan talades det om en ny lärarroll och det har vi väl alla förstått ett antal år tillbaka. Det kändes lite inaktuellt.
Nästa video som jag lyssnade på var John Seely Browns. Han talade om hur Web 2.0 har förändrat lärandet och mycket i detta kändes självklart. Det mest intressanta var att han betonade att den bästa inlärningen sker med hjälp av andra människor: "We learn in and through our interactions with others and the world. "Han talar vidare om ett second life. Ja, det är verkligen en andra värld som har öppnat sig.John Seely Brown är fascinerad och engagerad i denna nya virtuella värld och jag håller med: Denna värld skapar oändliga möjligheter! Du kan få del av andras gedigna kunskap direkt, han ger exempel på Decamerone web, som är ett forum för litteraturintresserade och litteraturforskare, som omedelbart kan dela med sig av sin kunskap! Kommer detta att innebära att människan snabbt kan bli mer mer kunnig? Det som förut tog dagar, månader, genom att man sökte rätt källa, kan nu levereras på en sekund.
Slutligen blev jag intresserad av lär-videos på Itunes, vilka jag inte kände till överhuvudtaget. Detta måste också innebära att vi snabbare kan tillgodogöra oss kunskap.
onsdag 14 september 2011
Web 2.0
Michael Wesch
"Our worldview is not natural and unquestionable, but culturally and historically specific.
We are globally interconnected in ways we often do not realize.
Different aspects of our lives and culture are connected and affect one another deeply.
Our knowledge is always incomplete and open to revision.
We are the creators of our world.
Participation in the world is not a choice, only how we participate is our choice."
Michael Weschs kopplar samman lärandet med vår värld på ett tydligt sätt som får mig att ännu mer inse vikten av IKT i skolan. Vår kunskap är aldrig komplett och alltid öppen för revidering, säger han. Jag noterar att detta har blivit självklart för mig. För 15 år sedan tog jag med mig ett färdigt undervisningspaket till lektionen. Idag vet jag ibland, eller ganska ofta, inte hur målet kommer att se ut. Jag vet inte till hundra procent hur t.ex. ett projekt kommer att sluta. Under resans gång upptäcker vi verktyg på nätet som vi kan använda. Uppgiften formas om. Detta gör dagens pedagogik otroligt spännande, men också mer arbetsam.
Michael Wesch
"Our worldview is not natural and unquestionable, but culturally and historically specific.
Michael Weschs kopplar samman lärandet med vår värld på ett tydligt sätt som får mig att ännu mer inse vikten av IKT i skolan. Vår kunskap är aldrig komplett och alltid öppen för revidering, säger han. Jag noterar att detta har blivit självklart för mig. För 15 år sedan tog jag med mig ett färdigt undervisningspaket till lektionen. Idag vet jag ibland, eller ganska ofta, inte hur målet kommer att se ut. Jag vet inte till hundra procent hur t.ex. ett projekt kommer att sluta. Under resans gång upptäcker vi verktyg på nätet som vi kan använda. Uppgiften formas om. Detta gör dagens pedagogik otroligt spännande, men också mer arbetsam.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
